Norden med nya ögon

"Ett resultat av projektet är att eleverna nu ser Norden som ett resmål och en framtida arbetsmarknad. Det känns jätteroligt", säger Elin Quas, lärare på Fridegårdsgymnasiet.

Sedan hösten 2014 samarbetar Elin Quas och hennes elever med gymnasieskolor i de nordiska grannländerna i projektet ”Nordisk kultur i förändring med globalt perspektiv”. I projektet, som är tvåårigt, vill man öka elevernas kunskaper om den gemensamma nordiska historien och låta dem utforska den nordiska identiteten. En identitet som, i och med globaliseringen och det ökade internationella utbytet, är i förändring.

Ett mål i projektet är också att öka elevernas intresse för nordiska språk, och få dem att förstå att det går att kommunicera med våra nordiska grannar utan att ta till engelskan.

"Våra elever hade aldrig varit i de nordiska länderna tidigare - de åker på semester till södra Europa eller till Asien", säger Elin Quas. Det var väldigt få i elevgruppen som ens pratat med en norrman. ”Man förstår ju inte vad de säger” var en vanlig kommentar. Men redan på vår andra träff pratade vi skandinaviska med varandra.

Stereotyper under lupp

Projektet inleddes hösten 2014 med att elever och lärare på hemmaplan fick diskutera likheter och olikheter mellan sina respektive hemländer. Vilka fördomar och stereotyper finns om svenskar, danskar, norrmän och islänningar? Eleverna fick producera filmer och arbeta med quiz och enkäter, som skickades mellan skolorna. Genom en Facebook-grupp har man haft möjlighet att kommunicera och lära känna varandra. Projektet har även satt upp en webbplats.

Den första träffen ägde rum i Håbo hösten 2014, och de 26 Fridegårds-eleverna stod då som värdar för sina nordiska vänner. Under besöket presenterade eleverna sitt arbete i projektet så här långt och gästerna deltog på Fridegårdsgymnasiets lektioner. Dessutom hann man med att besöka bland annat riksdagen, Skokloster, Strindbergsmuséet och Håbo kommun. 

"Våra elever växte och tog ansvar under besöket, säger Elin Quas. De hittade lösningar och tog hand om sina gäster. Jag upplevde att även de mest tystlåtna eleverna började ta plats. Eftersom ingen pratade sitt modersmål fick alla anpassa sig till varandra och det funkade bra".

Samtal om litteratur

Under våren har projektet fokuserat på språket, och man har arbetat med låneord och läst och diskuterat böcker och tidningar från de nordiska länderna. I mars var elever och lärare på besök i Reykjavik på Island. Till hösten väntar Danmark, och den sista träffen äger rum i Nittedal i Norge våren 2016. Då kommer man arbeta med den nordiska identiteten – utifrån bland annat frågor om migration, globalisering och välfärdsstaten.

Elin Quas tycker att den tydligaste effekten av projektet så här långt är att det väckt elevernas intresse för länderna i Norden.

"När projektet är slut hoppas vi att eleverna ska ha fått en ny och förändrad syn på Norden. Att de ska känna att det här är ett område som man kan röra sig inom och där man kan göra sig förstådd".