Nordplusprojektet gav eko på regeringsnivå

Syftet med studien var att titta närmare på orsakerna till den höga arbetslösheten bland invandrarkvinnor, vilka hinder och möjligheter som finns för dem att komma ut på arbetsmarknaden och vad man kan göra för att förändra. Yevgeniya Averhed ville också ge kvinnorna en röst eftersom hon anser att de sällan får höras. Tillsammans med kollegan Ali Rashidi intervjuade hon kvinnor över hela Sverige.

– Den allmänna uppfattningen om orsaken till problemet är kulturella skillnader - att kvinnorna har många barn, att de tycker det är bättre att vara hemma med socialbidrag eller att de inte får arbeta för sina män. Men de vi intervjuat säger att det inte alls stämmer, säger Averhed.

Nytt fokus behövs

Enligt Yevgeniya Averhed menar kvinnorna istället att man från offentligt håll ofta fokuserar på språksvårigheter som ett hinder, medan bristen på förståelse för den nationella utbildning kvinnorna har med sig till Sverige är ett mycket större problem. Ytterligare ett exempel på hinder är, enligt de intervjuade kvinnorna, all den information man får från olika håll som inte är samordnad och tydlig utan skapar förvirring.

– När kvinnorna kommer till Sverige vill vi att de ska utbilda sig från början och det är ett slöseri med resurser, säger Yevgeniya Averhed. Sedan får de samma information flera gånger hos olika myndigheter, de går från projekt till projekt och kommer inte framåt eftersom det saknas samkörning. De önskar sig tydlig information på ett ställe som visar vad de ska göra steg för steg.

Sociala företag

Studiens röda tråd är att det inte är de kulturella skillnaderna som avgör utan strukturen för mottagandet kvinnorna får i det nya landet. Därför har man inom projektet också tagit fram ett antal exempel på alternativa metoder för att få ut kvinnorna på arbetsmarknaden. En är att lära utsatta grupper att starta eget inom ramen för sociala företagskooperativ. Det kan till exempel handla om catering eller sömnad och passar bra för kvinnor som kanske saknar formell utbildning, men är drivna och duktiga på entreprenörskap.

Transparent system

En annan metod är en holländsk modell, Distance to Labour Market - DLM, som handlar om att skapa ett gemensamt, transparent system för ansvar, för alla som jobbar med integration. Såväl myndigheter som företag och individer ska ha insyn i systemet. Modellen har prövats i Luleå, Uppsala och Kristianstad och testas nu på fler orter i Sverige och andra EU-länder.

– Jag intervjuade en kvinna som gått fem olika kurser för att lära sig att skriva ett cv, men fortfarande inte fått något jobb, berättar Yevgeniya Averhed. DLM förhindrar den typen av upprepning. Det är en aha-upplevelse för de inblandade. Och en kvalitetssäkring av arbetet.

Stort genomslag

Resultatet av projektet som helhet är över förväntan. Yevgeniya Averhed fortsätter att jobba med frågan på regional och nationell nivå och har haft kontakt med olika myndigheter som engagerat henne som konsult för att utveckla transparenta system. Också regeringen har påbörjat en satsning för invandrarkvinnor. En färsk rapport från en studie som regeringen beställt har kommit fram till samma sak som Yevgeniya Averhed och hennes kollegor.

– Jag känner mig stolt. Vi väntade oss inte det här stora genomslaget. Frågan om invandrarkvinnor är obruten mark. Man pratar om det och tycker det är viktigt, men inget blir gjort. Nu tar man äntligen upp problemet och tittar på det mer konstruktivt.